Velocette

Att kalla Velocette för en klassisk motorcykel är en mild underdrift. Faktum är att Velocette ofta är det som många kännare först förknippar med den lite äldre motorcykeln som fordon. Visst åker de allra flesta numera på hojar som Harley Davidson eller sportmotorcyklar som Suzuki, men det fanns en tid när Velocette var det rätta för den som ville ha det bästa. Numera är Velocette-motorcyklarna hett eftertraktade som samlarexemplar bland intresserade av kulturhistoriska fordon och det har lett till att priserna har skjutit i höjden för välbevarade exemplar. Att det än i dag finns Velocette-cyklar på vägarna visar på den enorma kvalitet och slitstyrka som de hade. Långt ifrån att rosta samman på något museum har de tjänat som fordon för många MC-intresserade människor genom åren.

Velocette hade sina huvudkvarter i Birmingham i Storbritannien och det var också därifrån som märket fick sin brittiska särprägel som dess motorcyklar var kända för. Det var ett allmänt erkänt faktum att Velocette var en tillverkare som stod för högkvalitativa motorcyklar, något som inte ens konkurrenterna kunde förneka. Om de ändå skulle försöka kunde Velocette bara peka på hur deras motorcyklar klarade sig i de olika MC-mästerskapen. Där slog nämligen förare världsrekord efter världsrekord på Velocette-motorcyklar, vilket höjde företagets prestige rejält och gjorde att det blev berömt inom MC-kretsar. Ändå förblev Velocette en relativ liten tillverkare som aldrig expanderade som dagens multinationella konglomerat. Istället fokuserade de på att göra innovationer som förbättrade motorcykeln och gjorde det lättare för förare att köra.

Velocette gjorde en lång rad modeller men den som fick störst spridning, både i England och internationellt, måste ändå vara LE-modellen. Att det inte rörde sig om något motormonster till MC gjordes klart redan i modellnamnet; LE var en förkortning för ”little engine”, eller ”liten motor” på svenska. Dess styrka låg istället på andra ställen. När Velocette LE lanserades var den uttalade tanken att den skulle låta människor förflytta sig på ett smidigt och miljövänligt sätt. Det blev minst sagt en framgång. Velocette LE tillverkades under 22 år – mellan 1948 och 1970.

Utanför MC-kretsar blev LE-modellen mest känd för att vara den brittiska polisens egen motorcykel. Det var också därigenom som modellen fick sitt smeknamn ”The Noddy Bike”. När en motorcykelpolis mötte en kollega kunde han eller hon nämligen inte höja handen till en hälsning, vilket föranledde ett beslut om att polisen i fråga skulle hälsa med en nickning istället. Därav fick modellen sitt smeknamn.